kristaller som faller
Var hälsad,
Jag känner att bloggen inte riktigt är i gång än.. men nu ska jag banne mig försöka komma in i rytmen på riktigt.
Tiden går, och går, och går fortfarande men det känns ändå som att den står lite sådär still. Under de senaste veckorna har jag fått ha min underbara pojke nära mig för en gångs skull. Ja, jag njuter. Han ska dock iväg inom de kommande dagarna, heading home again, inte roligt. Men en resa är planerad under påsken, på min sida åtminstone.
-
Träning har kommit igång igen också, äntligen, som jag längtat och som kroppen har kvidit efter den totala utmattningen men utsätter sig för. Ärligt talat alltså, no pain, no gain. Så lite träningsvärk är inget jag blir ledsen över, faktiskt mycket skönt tycker jag.
-
Nu blir det till att återgå till mina desperata försök att få skrivaren att faktiskt skriva ut mina dokument för morgondagen.
Ett lass med kramar till folket, fred ut.
bara för att jag har en normal pappa.
Kommentarer
Trackback
